Callencos blog

Callencos blog

Cassie BIG vinnare på valputställning i Sollentuna

doggiesPosted by Callencos Sun, February 19, 2012 11:18:12
Igår hade jag och Cilaz bestämt möte med Maria, Jossan och Cassie, i Skogås. Jag hade lämnat över stor-grabbarna till Sussi för ”barnvakt” och åkte med Maria till valputställningen i Sollentuna.
Väl där fixade vi ett litet camp med våra stolar och lite plädar för hundarna att ligga på. De fick ett varsitt tuggben och de kopplade av rejält.Även Carina med sina 2 småvalpar dök upp och anslöt till vår lilla grupp. 2 trygga små 4-månadersvalpar som till och med kopplade av när Carina sprang på huset och vi andra höll dem kvar, folk som de inte kände.Hundarna skötte sig exemplariskt, brydde sig inte det minsta om folk och fä runt om kring, hundar som sprang nästan över dem medan de sov eller tuggade på tuggisarna, folk som ropade, hundar som skällde och stolar, bord och burar som smällde runtom. Underbara små trygga väsen =)
Cassie var ensam i sin klass, 9-12 månader. Hon fick HP och en trevlig kritik och blev även BIR-valp 9-12.Carinas båda valpar (en tik och en hane) gick i 4-6 månadersklassen och båda fick HP. Jossan fick akut springa in och ta hanvalpen när det var dags för BIR/BIM uttagningen och det gjorde hon bra. Tikvalpen Dolly blev BIR och hanen Don blev BIM.
Sedan var det dags för gruppfinaler när alla valparna i grupp 1 var klarbedömda individuellt. Dolly gick först och gissa om Carina var stolt då den lilla tösen slutade på en Grupp-3 plats !!Cassie gjorde det bra i sin gruppbedömning, hon ställde sig fint, koncentrerade sig på Maria, visade hela tiden hur glad hon var (viftade på svansen) och rörde sig fint. Så fint att domaren valde att placera henne i toppen. Grupp-1 minsann!! Gissa om vi var glada =) Maria var lycklig, Cassie var lycklig och jag var…. rörd och lycklig. Så fånig man är, men man blir ju alldeles varm när det går bra för ”mina” bebbar. Cilaz var också glad förståss, men kanske mest glad att Cassie kom tillbaka till honom när hon var klar i ringen =)))
Nu väntade en lång tid innan det skulle bli dags för finalen, den började inte förrän 15 ungefär. Cassie skötte sig åter igen, såg pigg och alert ut och fokuserade på Maria eller på oss utanför om vi hamnade nära. Men det gör ju inget, bara hon ser alert ut så spelar det ju ingen roll vart hon tittar. Tyvärr så tyckte inte finaldomaren att Cassie var en av ”de 4” så hon fick lämna utan pris. Eller, alla fick matpriser och ett par handskar av Royal Canin, som var där så det var ju trevligt faktiskt. Tyvärr avgjordes 3 av 4 finaler genom att man behöll ALLA deltagare och ropade upp 4:an, 3:an, 2:an och vinnaren. Vilket ju alltså gör att alla hoppas in i det sista att få hör sitt nummer och så går luften ur en när man inser att man är ”snuvad på konfekten”… Så himla trist, jag anser att de precis som vanligt ska behålla bara de 4 bästa i ringen innan de börjar placera.
Det gick även bra för vår kompis Fanny som har den ljuvliga Staffe-tiken Loppan. De blev BIR och senare Grupp-3, grattis !!En Amstafftik som är med på vår ringträning gick också bra, hon slutade som Grupp-1 hon också. Superkul !!
Tack Maria och Jossan för att jag fick haka på, jag hade jättetrevligt och njöt hela dagen i ert sällskap. Tack mamma också för att du stannade kvar med oss efter att ha jobbat hela dagen. Det var jättekul att du satt med oss i slutet !!

Morsning till nästa gång

  • Comments(0)//blog.callencos.se/#post171

En dag i hundens tecken !

doggiesPosted by Callencos Sat, December 31, 2011 23:18:59
Idag möttes vi ett gäng hundus idiotus på parkeringen vid Flatenbadet. Åza hade även i år lockat dit oss för att leka lite, denna årets sista dag. Sol hade hon beställt och vi blev inte besvikna !!

Vi fick en och en gå iväg och möta "Konstapel Fanny" och vi fick veta att några barn hade försvunnit. Däremot så hade Åza lovat att vi SBK'are skulle hjälpa till att leta efter ledtrådar. Vi fick "söka av" en lång huslänga efter ev. ställen som polisen borde titta närmare på. Det var alltså bara att börja kommendera hundarna att börja leta, men efter vad visste vi inte.
Det fanns 3 gömmor och Virre hittade 2 som jag påpekade till konstapeln smiley.

Efter detta moment så var nästa gren köttbulleslalom. 5 burkar med köttbullar och lite kattmat stod på rad och föraren skulle gå på ena sidan. Hunden skulle man försöka få att gå slalom, men man fick INTE gå slalom själv. Jättesvårt var det och Virre hade jättejobbigt när han skulle passera både burkarna och kartongen med påfyllnadsköttbullar...

Nästa steg var att balansera ett rått ägg på en sked. Men hund i koppel. Med bollar som kom farandes framför hunden. Det gick dock jättebra och även om jag nu inte såg Virre (koncentrerade mig på ägget) så tror jag inte att han blev så störd av bollarna.

Efter ägget var det dags för blindbock. Man skulle gå fram till 1 av 3 upp och ner vända burkar och lägga dit en godis. Sedan gick man tillbaka till utgångsposition och fick en ögonbindel (eller drog ner den tjocka mössan över ögonen) och blev snurrad 3 gånger. Sen fick man tillbaka hunden i koppel och skulle kommendera den att ta en till den valda burken. Virre skulle gå till högra burken men gick först till mittenburken. Den plockade han upp och sedan gick han vidare till rätt burk och släppte den felaktiga burken och tog godiset i stället smiley.

Sista momentet var att ta sig igenom en tunnel a'la agility. Man fick välja hund eller förare, jag valde det lätta. Trodde jag.............
Som den agilityhund han ändå varit så släppte jag honom och sa "genom". Han for som en vessla genom tunneln......... och vidare i 300 knyck upp för backen och tillbaka till köttbulleslalomet. Där dök han ner i paketet med extra köttbullar och högg i sig så många han kunde innan jag kom ikapp. Herregud, vilken galning!!! Men han bjöd verkligen på skratt och det var ju kul att kunna roa andra haha.

När allt var klart så gick vi och hämtade fikapåsarna. Kaffe, glögg, pepparkakor och saffransgifflar vimlade det av, vi satt i en solig glänta i skogen och bara NJÖT !! Åza satte fart på en lägereld... i form av ett värmeljus i en ljuslykta. Fint som tusan smiley.

Nöjda och glada åkte vi sedan hem och här ligger nu Pascha, Virre, Cilaz och Ila (som ska övernatta här) och ömsom sover, ömsom leker, ömsom tuggar tuggben.

GOTT NYTT ÅR ALLA VÄNNER OCH BEKANTA !!! smiley


  • Comments(2)//blog.callencos.se/#post170

Nytt år är på ingång

doggiesPosted by Callencos Sat, December 31, 2011 23:02:34
Här har det varit kav lugnt på blogg-fronten. Jag har dessvärre inte haft någon skrivarlust alls och jag är inte mycket för att skriva "fyllnadstext" bara för att.

Men just nu känner jag för att skriva lite i alla fall. Klockan börjar närma sig nyår, bara en dryg timme kvar. Cilaz och Ila leker i vardagsrummet, Pascha tuggar på tuggben och Viruz sover. Fluffan sitter på bordet och tvättar sig.

Valparna har hunnit bli 8 månader nu (29:e december) och Cilaz har vuxit enormt. Jag är inte hundra på vad han väger just nu, men det är nog dryga 20 kg i alla fall. Han är inte fullt upp i höjd med gammel-killarna men snart så...
I mitten på januari kommer jag att få träffa allihop utom Chino. Vi ska passa på att träffas på en valputställning i Sollentuna, några ska ställas ut och några kommer för att titta bara.
Cassie träffar jag nästan varje vecka och hon är kusligt lik Bissie. Ojoj, till och med andra ser det och inte bara jag. Hon är en kopia av sin mor i samma ålder, både läskigt men även underbart att se att Bissie givit så mycket av sig själv.

Ute Becker i Tyskland satt och "lekte" häromdagen i Photoshop och jag fick denna underbara bild av henne (längst ner i inlägget. Jag har såklart printat den och ska rama in den.

Pascha har hunnit vara med på en utställning, jag tog honom till Hund2011 på Älvsjömässan. Han ställdes i veteranklass men tyvärr så var det en yngre fräschare herre med där så Pascha fick nöja sig med en andraplats. Jag är supernöjd ändå, han fick en underbar kritik:
"Excellent size, masculine dog, excellent head type. Still wonderful shape. Lovely long, well chiselled head. Parallel skull, high set ears, still very expressive. Lovely neck. Well angulated, square in body, good substance.
As a youngster he must have been very beautiful and he still is beautiful. Moves coordinated. Shows slightly age in back hind. Still all teeth, and beautifully clean."

Såklart blev jag jättestolt över kritiken, min Prinz är ju bäst !

Virre då, han har haft "julgransplundring" lite tidigt. Han blev på Lucia av med sina kulor efter en tids funderingar. Jag har kommit fram till att det inte är värt att han ska må dåligt 2 ggr per år när mammas och Sussis tikar löper (lite omlott så ca 2 månader var gång). Han är "klar" avelsmässigt ändå så jag vill hellre ha en kille som äter upp sin mat året om och som inte går ner sig när det höglöps i våran närmaste krets. Han har läkt ihop bra och inga komplikationer. Jag har redan börjat ana en ökad aptit men det kan vara en tillfällighet också.

Nä, nu ska jag göra ett till inlägg alldeles strax. Måste ju berätta om våran hundiga dag ute vid Flatenbadet tillsammans med Mini-Madde, Helen, Åza m.fl.

Ha en underbar nyårsafton och en super 2012 !!!


  • Comments(0)//blog.callencos.se/#post169

SPA för Virre på Dog planet !!

doggiesPosted by Callencos Fri, October 14, 2011 11:03:22

Som en virvelvind flög Viruzet in på Dog planet och sa "HÄR ÄÄÄÄR JAAAAAG!!!". Såklart stannade hela verksamheter upp och alla hundarna stirrade storögt när den kända och fantastiska Viruz gled in i lokalen. Eller nja, det var bara en elev som mötte upp oss och där stod även en airdaleterrier med matte & husse men terriern var i alla fall imponerad av Viruz' väsen.
Den lilla snorungen (Jimmy tror jag terriern hette) vrålade av lycka när Virre kom in. Virre tittade dock inte på Jimmy utan koncentrerade sig på att våldsamt pussa eleven/kvinnan som skulle ta hand om Virre. Så mycket att kvinnan undrade om de kände varandra utan att hon visste om det...? =)

Förhållningsregler denna gång (för att undvika samma missöde med täckhåren som förra gången) är att hon endast ska bada och föna, och att de endast får använda sig av kam och vanlig borste. Ingen Furminator eller liknande verktyg. Klippa klorna om de vill träna på det (men bara toppa klorna för de är nog klippta rätt snyggt av undertecknad om hon får skryta själv) och klippa fanor lite lätt om de vill träna på det.


Om han när han är klar, blir ledsen över att sitta ensam så har jag lovat att Zinja får göra honom sällskap om de har lust. Åhhh, sa eleven. Har han en egen tjej här på dagiset? Jajjamen, klart han har. Han är som en sjöman med en flickvän i varje hamn. Eller jaja, Zinja är ju hans systerdotter men han har ju en flickvän i Åmål. Fast det kanske inte räknas...?

Tjingeling
Carro

  • Comments(2)//blog.callencos.se/#post168

Obduktionen klar...

doggiesPosted by Callencos Sun, October 02, 2011 00:00:37
Jaha, 10 veckor tog det innan obduktionen var klar. Jag ringde till och med SVA i Uppsala efter 9 veckor och efterlyste den. Svaret på förseningen var att det var personalbrist plus att vissa labbprover inte var klara än.
När jag frågade om några delsvar så sa hon att hon såklart inte kunde ge mig det på telefon (det hade jag kunnat räkna ut själv men men blir ju desperat) men hon upplyste mig om att ett prelsvar hade gått till Bagarmossen redan 3 dagar efter att de fått in Bissie. VA???????????? Bagis har alltså inte talat om detta för mig, inte ens när jag ringt och frågat.
Jag undrade om det var de toxiska proverna som var kvar, men då berättade hon att det inte gjorts några. Bagarmossen har INTE ENS begärt toxisk undersökning på remissen..............
Alltså, jag blir så ledsen, stött, irriterad, arg så jag vet inte vad. Varför har de inte begärt det? Kan ni göra några nu? Nä, dessa prover gör man på färska organ och 2 månader senare var inte lönt tydligen.
Jag frågade Bagis varför jag inte fått prel-svaret? "nä, det brukar vi inte ge eftersom det kan ändra sig". Jamen jag har ju FRÅGAT efter dem och jag är inte dummare än att jag fattar att det KAN ändra sig. Men som ägare och uppfödare så är man jäääkligt intresserad av att kanske få några svar...

På frågan om varför i herrans namn de inte begärt toxiska prover så sa Bagis att "det är inte normalt det som är problemet". Men för i helvete!!!!!

Så, Bissie hade skyhöga levervärden och kunde inte koagulera sitt blod. Bagarmossen "snöade in" på ärftlig leversjukdom direkt och var inte ens villiga att titta utanför den linjen. Så pass ovilliga att de inte ens begär toxiska undersökningar på obduktionen.
Obduktionen visade att........... INGEN sjukdom konstaterad men bara att lever, njurar och mjälta var påverkad av inflammation. Immunförsvaret har troligen också attackerat de röda blodkropparna vilket gjort att levern fått jobba "ihjäl sig" bildligt talat. Alltså: inga svar egentligen.

Jag begärde ut journalen på Bissie och har fått den hemskickad. Jag förstår kanske inte allt som står men rätt mycket. Och INGENSTANS står det noterat när jag och Carina då och då frågat om ev. förgiftning. Inte ens under den notering som gjorts att de pratat med mig inför obduktion, där jag specifikt sa till dem att jag bekostar obduktionen oavsett vad den kostar, bara jag kan få svar på om det är en sjukdom eller förgiftning.

Jag kommer be en vän om hjälp att tyda delar av journalen som jag själv inte förstår, och när jag gjort det så kommer jag att vidta åtgärder. Så här får det för helvete (ursäkta språket) inte gå till.
Några har frågat om Bissie dog i onödan. Jag väljer att tänka att hon INTE kunde räddas oavsett, annars kommer jag gå under om jag tänker annat. Däremot så är det så mycket runt hennes sista vecka i livet och hennes obduktion som kunnat skötas mycket snyggare och framför allt mycket PROFFSIGARE !!!

Alltså, vi kan pusta ut vad gäller Bissies föräldrar och hennes valpar. Ingen sjukdom hittades. Detta gör att hennes syster Rose kommer kunna gå i avel i Tyskland och några av hennes äldre helsyskon kommer att gå i avel också. Rose ska paras med den hane som jag hade valt till Bissies 2:a kull, vilket gör mitt hjärta alldeles varmt. Jag är så glad att Rainer bestämt sig för det. Att följa den kullen kommer att göra mig gott, det kommer vara som att få se vad jag ev. skulle ha fått själv.

Nä, nu är det dags att sova. Imorrn blir det en lugn dag i Skogås med handlingstävling med ringträningsgruppen (Cilaz) och sedan avslutar vi med pompa och ståt.... i tvättstugan =)

  • Comments(2)//blog.callencos.se/#post167

Inget nytt om Bissie

doggiesPosted by Callencos Tue, August 30, 2011 12:46:37
Jag ringde till Bagarmossen idag, det är idag 7 veckor sedan Bissie avlivades. De hade fortfarande inte fått tillbaka obduktionsprotokollet så de kunde inte hjälpa mig. Hon påtalade igen att semestertider på SVA är svåra och att det är fullt normalt att det tar så här lång tid.
Jag dubbelkollade att det VERKLIGEN står notering att det är till mig de ringer när protokollet kommer och att mitt telefonnummer verkligen var antecknat.
Att de ska ringa mig är dels för att jag ju är ägaren och dels att det känns som att Carina har nog med sorgen ändå. Jag kommer ju ändå ringa henne sen, men vet ju att jag förmodligen kommer att ha massor av frågor som jag vill ställa när de väl ringer...

Så, bara att ta ett djupt andetag och vänta lite till igen...

En söt bild på Bissie från 2009 när hon pussas med domaren Pietro Bottagisio. Fotot är taget av Pernilla Wahlén, kennel Purpose.


  • Comments(1)//blog.callencos.se/#post164

Bruks- och IPO-SM 2011

doggiesPosted by Callencos Sun, August 28, 2011 19:32:17
Förra helgen hade jag och Mini en helt fantastisk weekend nere i Värnamo. Vi åkte ner på torsdagen direkt efter jobbet och det tog 4,5-5 timmar ner med lite paus. Vi hade Virre och Ila med oss, de andra grabbarna fick vara först hos mamma och sedan kom Lizzen och hämtade dem över helgen. TACK TACK TACK för hjälpen allihop !!!

Övernattning hade Mini ordnat hos hennes farfar & fru, JISSES vilka underbara människor. Vi blev så redigt bortskämda så hälften vore nog. Vi hade dukat frukostbord alla dagar, fredagen bjöds det på lunch på farfars Gästgiveri och även middagar blev vi serverade.
Vi bodde fint, så in i bängen fint. En helt fantastisk fastighet med sjötomt, det stora vita fina huset med köket mot vattnet. Ett gigantiskt garage och så en härlig gäststuga som vi 2 med hundarna tog i besittning.
TACK SÅ JÄTTEMYCKET CONNY & ULLA !!!

Varför var vi då i Värnamo? Jo, på High Chaparral skulle årets upplaga av SM i Bruks & IPO gå av stapeln. Tyvärr är det ju svårt att se allt så vi fick välja. På lördagen kollade vi mest på alla IPO-hundarnas lydnad, sedan åkte vi med ut för att titta på några IPO-spår. Speciellt ville jag se Camilla & Farre som är mina stora idoler.
Vi träffade en MASSA folk där, både folk jag visste skulle dit och andra som jag överraskat hittade där. Superkul att se alla kända ansikten och härligt att få byta några ord även om det inte fanns tid för långvarigt mingel.

På söndagen blev det skydd för hela slanten, de körde varvat IPO och skydd, 5 hundar i taget. Rätt kul upplägg måste jag säga men det tråkiga med IPO är att det är så koncentrerat till ett hörn så alla i publiken ser inte på avstånd hur duktiga hundarna är. Vi satt dock perfekt (tack Camilla som hintade oss direkt vi kom på morgonen) och jag kunde ta en hel del foton. Det finns samlat i detta galleri.

Vi har sett så många helt fantastiska ekipage, även några som fått en del avdrag på tävlingarna men ändå gör ett kanon-jobb. För att inte säga, de har ju ändå TAGIT SIG till SM för tusan. Bara det är ju helt grymt !!

Trots att vi inte själva är på någon som helst SM-nivå, oavsett kategori, så måste jag säga att jag är så himla imponerad över mitt bästa Viruz. På lördagen låg han och Ila max en meter från planen, nedanför våra fötter (vi satt på läktare). Om vartannat så var det apporteringar, inkallningar, skottprov etc etc och Virre han bara sov eller tittade lugnt. Folk klev och klättrade över honom för att komma fram och inte heller det bekymrade honom ett dugg. Han är så cool och jag älskar Viruzet så fantastiskt mycket.
På söndagen var det så himla mycket folk (märktes direkt vi skulle parkera) att hundarna fick vara kvar i bilen. Vi hittade en bra plats och parkerade in rumpen i ett buskage. Vatten, tuggben och vinddrag gjorde att de hade svalt där hela tiden. Madde tog rastningarna då hon ändå ville röra på sig, hon är så go den bruden!! SMS kom när hon var på väg dit, när hon hämtat ut dem, när hon gick med dem och när hon vattnade av dem och parkerade dem i bilen igen.

Det gick väldigt bra att köra, både ner och hem igen. OK, trögare hem men med hemlängtan så gick det över förväntan faktiskt !!! Men så har jag ju en skön bil att köra, svankstödet och cruise controll så att jag kan röra på knäna lite då och då.

Tack Madde för sällskapet denna strålande helg, du och Ila är perfekta att umgås med smiley

Ett foto för att sukta er lite att gå in på galleriet !! Detta är Guld-vinnaren i Skyddet, den Holländska Herdehunden Arko van de Wolfsklauw och föraren heter Towa Lindh.
GRATTIS GRATTIS till ett helt fantastiskt program! En fröjd att titta på!


  • Comments(0)//blog.callencos.se/#post162

Morgon-diskussion med valpen...

doggiesPosted by Callencos Mon, August 08, 2011 15:04:34
Cilaz: jag vill ha med mig Råttan till mormor!
Carro: Nej, mormor har ju så mycket leksaker hos sig så du klarar dig nog.
Cilaz: Men jag VIIIIIILL ha med mig råttan hem till mormor !!!!
Carro: Nej lilla gubben, Råttan bor ju i bilburen. Tänk var ledsen Råttan kommer bli om han inte hittar Bläckfisken när han ska sova.
Cilaz: Ja. Råttan kommer bli lessen. Bäst att låta Råttan bo kvar i bilburen då ♥

  • Comments(0)//blog.callencos.se/#post161

Himlen har fått en ny stjärna !

doggiesPosted by Callencos Fri, July 29, 2011 21:12:47
Jag har inte skrivit på ett tag, och det har varit grundat för att det inte har funnits någon lust. Enda uppdateringen var videon från Cilaz "dagis" hos mamma.
Varför det har känts trist är för att vi den 12 juli hade en mycket svår dag, jag och Carina & Björn. Vi förlorade nämligen Bissie....... Himlen fick dock en ny stjärna eller en ängel, beror på hur man ser det...

Vi vet inte varför, vi vet bara att Bissie gick från att vara en piggelin (oförskämt pigg efter valpkullen) energibubbla med finfin kondition till att kräkas och ha diarée. Carina åkte till slut in till veterinären så Bissie fick lite dropp och antikräkmedel. Man tog röntgen på tarmarna eftersom Bissie några dagar innan tuggat i sig en platspåse som Carina inte är säker på att det kom ut.
Det togs kontraströntgen men man kunde inte hitta något som satt stopp i tarmarna. Man tog en massa prover och det man kunde se var att Bissies levervärden var skyhöga men man kan ju inte se orsaken till det. Carina fick efter en hel dag på kliniken åka hem med Bissie (eller hem till sin vän som hon semestrade hos) och komma tillbaka dagen efter för sista kontraströntgen. Bissie var då mycket sämre i allmäntillståndet och veterinären ville att Carina skulle åka till Bagis för att lägga in Bissie.

Sagt och gjort, Carina åkte till Bagis. Där ville man ta in henne på IVA eftersom man tyckte att hon var så pass dålig. Man tog ultraljud på lever och njure och man såg att levern tagit stryk. Carina fick åka hem utan Bissie...
Dagen efter hade inget nytt hänt, hon var lika dålig och man väntade på att medicineringen av lever, anti-kräkmedel och dropp skulle göra verkan. På fredagen ville vi att de skulle ta steget att öppna henne för att kolla levern mer noga. Då kom nästa chock...
Bissie klarade inte av att koagulera sitt blod, hon kunde alltså inte sövas ner för att öppnas eftersom hon då skulle ha förblödit och dött på op-bordet.
Bissie fick en spruta med K-vitamin och skulle ligga kvar över helgen för att på måndag ta ett nytt koaguleringsprov och ev. öppna.
Carina och jag väntade hela dagen på måndagen, heeeeeeeeeela dagen. Efter 16 någon gång ringde de från Bagis och sa att det inte fanns någon som kunde kolla provet förrän senare och då skulle det vara för sent för att operera ändå. Herregud, jag har sällan varit så förbannad på att INTE få ett samtal som då. Vi gick ju för tusan på nålar och väntade..

Nåja, på tisdagen 12 juli ringde vet och berättade att hon visst koagulerade, men inte mycket. Hennes allmäntillstånd var mycket sämre och hon hade fortfarande inte svarat på några som helst mediciner. Veterinären bad oss ta beslut att ta bort henne.............. Herregud vad jag tjuter nu när jag skriver det, men vi tog det beslutet och Bissie finns inte mer. Hon är borta och kommer aldrig mer tillbaka. Hon kommer aldrig mer att springa efter en joggare eller cykel fast hon inte får. Hon kommer aldrig att dra med Carina ut med skidorna och hon kommer aldrig mer att bita mig i nacken av ren lycka när jag hälsade på. Aldrig mer...
Hon blev bara 3,5 år och det är verkligen INTE RÄTTVIST att vi förlorade henne så ung. Jag hade ju bara precis haft min, och hennes, första kull. Valparna var bara 10,5 veckor gamla när hon somnade in.smiley

Min osålda valp Cilaz verkar bli kvar här. Ska jag vara riktigt ärlig mot mig själv så har jag väldigt svårt att se honom flytta. Speciellt nu, jag är nog mesig/känslig men jag ser en bit av Bissie att hålla kvar i. Jag vet att jag kan få hjälp nu och då av Madde med lite träning och kanske passning, så det ska säkert lösa sig. Det blir inte alls vad jag hade planerat eftersom jag inte vill ha 3 jyckar, det är ju dessutom ännu dyrare med 3 än 2 hemmavarande vad gäller försäkring, mat och annat som kostar. Men jag får väl ta och diskutera med mig själv lite då och då för att komma fram till om det fungerar eller om jag behöver tänka om.
Tack snälla mamma som har tagit in honom i sin flock på dagarna, han terroriserar hennes valpar, mular ner dem i både jord och vatten (egen valp-pool) och han kissar mer än gärna i hundbäddarna inomhus. Valp-kräk!! Hemma har han börjat fatta detta med att göra ifrån sig ute och om det står öppet så söker han sig ut direkt han är nödig. Men är det stängt så behöver jag verkligen vara på min vakt för att undvika kiss på mindre bra ställen...

Jag fick häromdagen mail från Rainer, Bissies uppfödare. Han ville bl.a tala om att han har "övertagit" mina parningsplaner genom att be om lov att få para Rose (Bissies kullsyster) med Giacomo vom Philippshof. Detta gjorde mig jätte jätteglad eftersom jag då kan komma att få se kullen, nästan som om jag tagit den själv. Giacomo är hanen som vi passade på att träffa när vi var på Agility-VM i höstas, han är glad, öppen, trevlig, gosig och snygg, jättesnygg. När hans matte levde så tränade de IPO för att kunna tävla sommaren 2010, men matte dog plötsligt och husse har inget intresse i hundträning. Han gillar Giacomo som den kompis han är. Men Giacomo är helt klart brukbar och kan säkerligen vara en klippa som pappa till Rainers kull.

Nu ska jag kolla på slutet på DN-galan. Imorrn bär det av till Strängnäs efter att jag har haft tvättstugan. Blir kanske kvar några timmar. Sedan plockar jag med mig Tuffan när jag åker förbi pappa, ska vara kattvakt ett tag. På kvällen kommer nog pappa hem till mig för lite middag och skitsnack, det var så länge sen jag såg honom och jag saknar honom. På söndag kommer förmodligen Carina en stund, hon behöver dra fingrarna genom lite grönispäls och jag förstår henne så väl.

Kram alla, ta hand om er och TA HAND om era 4-fota vänner smiley

  • Comments(3)//blog.callencos.se/#post160

Cilaz har pass i poolen =)

doggiesPosted by Callencos Tue, July 19, 2011 20:03:10
Här är Cilaz på dagarna, hos min mamma. Hon har även valpar hemma, 10 dagar yngre kusiner till Cilaz. Han brukar få hjälp av Schipperken Grazia att mobba småglinen, men ibland blir han lika mobbad tillbaka smiley

  • Comments(3)//blog.callencos.se/#post159

Utställning och "valpträff"

doggiesPosted by Callencos Sun, June 05, 2011 01:04:55
I torsdags var det alltså dags för årets upplaga av SBLO's specialutställning. Först ett STORT STORT TACK till härliga Marie och Stefan som återigen upplät sitt hem till mig, mamma och Greta med vovvar. Strålande att få sova hos er och njuta av ert sällskap. Kul att vi hann se Victor en liten stund också innan han drog till partaj.
Även AT & Morten och Lizz & Janne kom dit för att mingla lite och Janne & Lizz stannade kvar och grillade med oss. Mamma och Janne hade ordnat med kött och Janne stod för grillandet. Åh vad gott det var !!!
Vi blev inte alltför sena till sängs, vi skulle ju upp tidigt för att åka en timme till Ivö, platsen för utställningen även i år.

Domare i år var Craig (Fynmore från Australien) på Terv och Julie (Fynmore) på Lakke, Malle och Grönis. I sista stund anmälde sig både Hyper och Hudson till utställningen, så jag tog med mig Virre ner på vår resa. Ägarna har ju inte fått träffa honom förut så det var inte mer än rätt att de fick träffa honom nu.
Vad glad jag blev, 2 HÄRLIGA grabbar mötte mig på morgonen med sina respektive familjer. Glada, trevliga och supermysiga och så där lite naiva på livet som Virre är.
Nu är de 14 månader gamla och vill man ha superresultat på utställning kanske det inte är bästa åldern kroppsligt sett. Men vi var överens om att ha en supertrevlig dag och att ta resultaten som bonus om det blev mer än väntat. Träning är aldrig fel och Julie är en kanonhärlig person som hundarna gillar skarpt.
Hyper fick Very Good, det som man kunde hitta i kritiken som grundade det var att han var lite för grov och djup i skallen, sluttande kors och att han behövde röra sig friare från sidan. Hudson fick Excellent och CK, även han fick bedömningen sluttande kors. Annars var deras båda kritiker som skrivna med karbonpapper emellan och det förstår jag. För attans vad lika de är varandra (bortsett från skallens bredd och djup). Hade det funnits parklass hade vi helt klart tvingat in grabbarna i den *fniss*.

För alla andra hundar var resultaten både strålande och bra överlag men vi är nog alla överens om att det viktigaste är att vi har så himla kul. Och det har vi.

Extra glad är jag att min vän Sakke i Finland (kennel Taikatalven) slutade som BIS-2 med sin underbara lilla Malle-tik Danse (Danse du Soleil du Crepuscule des Loups). Jag hjälpte även till att ställa hans hane Goya (Goya du Terril des Loups) i BIR/BIM-finalen. Alltid lika kul att ställa upp och hjälpa till med snygga hundar.

I finalen hade Craig och Julie beställt egna kokarder/rosetter i Belgiens färger, till minne av Anders. De ville att mamma skulle komma in i finalringen och dela ut dem till respektive rasvariant innan bedömningen började i stora finalen och tårarna rann när Craig höll ett litet tal om Anders, hans gode vän och mentor när det gällde Belgarna. Vi träffade dem för första gången 2000 och de har sedan dess varit en del av vår närmaste familj. Så jag kan förstå att även Craig och Julie tagit Anders bortgång hårt, men det visste vi redan.
Nåja, emotionellt blev det och jag var inte riktigt beredd. Inte mamma heller. Men det fungerade bra och jag kände forlks värme runt omkring. Therese tex, hon tog min hand när hon skulle gå förbi snabbt för att fixa med nästa del i finalen och även om det var en liten gest så gick den in i hjärtat direkt.
BIS-1 i år blev grönisen Breakpoints Joy of Okey
BIS-2 blev mallen Danse som jag nämnt ovan
BIS-3 blev terven Hexen House Believeh
BIS-4 blev lakken Charlotte du Clos des Alleines

Nä, nu är klockan jättesent. Jag skickar in Bissie för en sista matning till valparna och sedan är det dags att sova. Ha det bäst allihop !
Här kommer foton på bröderna Hudson och Hyper.

  • Comments(2)//blog.callencos.se/#post152

Pascha går på simskola !!

doggiesPosted by Callencos Tue, May 17, 2011 15:45:48
Igår måndag 16 maj hade Pascha sin 5:e simlektion. Från att ALDRIG simma, inte ens gå med tassarna i vattenkanten, så simmar han nu rätt duktigt och med ett härligt lugn. Som vanligt litar han väl på att det jag utsätter honom för är ok =)


  • Comments(1)//blog.callencos.se/#post146

Prinzen 11 år idag

doggiesPosted by Callencos Thu, March 24, 2011 07:59:35

För 11 år sedan hände något väldigt väldigt speciellt. På kennel A-Te-Ell's låg den underbart vackra och härliga tiken Chili och valpade. Det kom 2 pojkar, en med vita tassar och vitt i bringan, och en som var i princip helt svart. Den svarta prinzen - PASCHA !!

Känns som igår och när jag skriver om honom nu så har jag ståpäls på mina armar, han är mitt allt och jag får en klump i halsen när jag tänker på honom. Mitt hjärta !!!
Pascha är en sån där "ones in a lifetime dog" som man bara är sådär lycklig av att få uppleva. Han vet hur jag mår, han vet vad jag tänker och han vet var jag kommer att tänka. Han är min själsfrände utan dess likesmiley.

Ett fång rosor till världens bästa
PRINZ PASCHA PLUTT PEHRZON !!!

  • Comments(0)//blog.callencos.se/#post136

Hundkalas och läkarbesök

doggiesPosted by Callencos Sun, February 27, 2011 18:54:39

Idag fyllde Lill-Honey 1 år. Det blev kalas och Virre och Pascha hade köpt leksaker till henne. En mjukis-pipis från Pascha såklart och naturligtvis en rep-leksak från Virre. Men Honey var så trött vid presentöppningen att hon inte orkade leka, men GRAZIA ställde såklart upp för sin vän och snodda alla leksaker, en efter en, direkt de hade öppnats. Vilken galenpanna !!

På tisdag har jag date med läkaren i Farsta. Jag har ju varit sjuk mesta tiden sedan vi kom hem från Tyskland (första sjukdag 3 oktober) och jag har mer än tröttnat kan man säga... Läkaren hittade inget i tisdags så han remitterade mig till ett gäng blodprover. Dessa är nu gjorda och han har förhoppningsvis fått lite svar på tisdag. Har han inte det så hoppas jag att han kan tänka sig en lungröntgen. Jag hade för kanske 13-14 år sedan ilsk lunginflammation utan några som helst symtom bortsett från att jag var trött dygnet runt. Detta upptäcktes den gången bara för att den läkaren slet sitt hår och till slut tog en röntgen "bara för att"...

Nåja, jag ska inte tråka ut er med sjuksnack, ha en underbar söndagkväll i stället. Imorrn är det måndag - underbart.... smiley

Här kommer en bild som Greta tog på kalaset, Honey med Virres present smiley

  • Comments(0)//blog.callencos.se/#post132

Foto på Hyper

doggiesPosted by Callencos Fri, February 25, 2011 11:02:34

Vi fick idag foton från Hyper och hans "storebror" Rex (som är en BC) och matte Kitty.
Han är 7 månader på bilden, tagen i november.
Tack tack, han är JÄTTEFIN !

  • Comments(0)//blog.callencos.se/#post130

Kennelhosta och småbarn

doggiesPosted by Callencos Sun, January 23, 2011 20:08:34
Jaha, då var det då dags för Virre att få sin omgång av kennelhosta. Pascha hade det för 7-8 år sedan och han har *peppar peppar* inte visat några tecken ännu på att insjukna.
På fredag morgon så hostade Virre till ett par gånger, inte mer. Eftersom Soya redan hade hostat sedan söndagen innan (dock utan de klassiska kennel-hoste-slemmet) så hade jag i åtanke att ev. ringa simmet och avboka lite tider.
När jag mailade med mamma på dagen så visade det sig att Virre hostade ordentligt och att det var slem, slem, slem... Fa'n!
Jag ringde simmet och vi bokade av 4 veckor på en gång, Haninge Hundhälsa har som policy att frysa årskortet tills hunden är frisk, TACK SNÄLLA !!!

Fredag kväll och natt var helt galet jobbigt för Virre. Jag gjorde av med 4 hushållsrullar bara på att torka slem, han kunde inte dricka en droppe utan att hosta upp det igen och han hade 38,8 i feber. Vi sov ingenting på natten, ingen av oss här hemma.
På lördag morgon hade tempen stigit till 39,2 och han var dessutom trött, hängig och ledsen, såklart. Jag fick i honom lite hostmedicin för barn, lite lite, och jag tror att det hjälpte. På eftermiddagen började hostningarna avta lite grann och han blev lite piggare. Tempen på kvällen hade sjunkit till 38,6 YES !!

Idag söndag så har han hostat lite sporadiskt bara och jag har undvikit att ge honom hostmedicin. Jag insåg när Mini-Madde frågade om hur han mådde, att jag inte ens tagit tempen på honom idag. Han är pigg och glad även om han inte är helt sig själv.

Vi fick gäster idag, en liten överraskning. Madde & Göran ringde och frågade vad tusan jag höll på med och VARFÖR. Ehh, kollar på skidskytte och.... för att det är kul =)
Nä, på med kaffepannan för nu kom familjen Stolth Elmertoft på besök !

Knackelibank på dörren, de var här inom max 2 minuter =). Virre och Pascha blev glada av att få besök, kanske mest glada över Savannah som kom i lagom höjd för att få pussar och för att kunna dela med sig av mys-pys med sin fina lurviga mössa. Pascha gillade den skarpt!
Savannah tyckte att Viruz storlek var väldigt behändig (trodde först att det var Pascha) och stod och balanserade med hjälp av hans rygg. Madde och jag fick dock passa lite för Virre har ju en förkärlek att putta med rumpan och såååå bra är ju inte Savannahs balans ännu.
Pascha fick lite päls-kli, perfekt !

Plötsligt blir Melvin helt lugn och sansad (och det mina vänner är inte vanligt hehe). Han hade fått sällskap av Fluffan och det visade sig att Melvin ÄLSKAR katter. Han satt så lugnt och bara klappade och Fluffan njöt i stora drag. Hon som är så jäkla social, snacka om att hon fick stå i centrum!
Även Savannah fick göra sig bekant med Fluffan och jag hoppas att Göran fick några kort på det. Savannah var dock lite mer burdus (av glädje) så Fluffan valde att retirera då och då för att ändå komma fram igen för mer klapp och kel.
Vi drack kaffe och saft och åt kakor. Eller Melvin ÅT kakor och vi andra fick smaka. När Fluffan valde att pyssla med putsning och så, började Melle återgå till att vara den lilla buse han är. Jag insåg att mitt hem inte är barnsäkert, varken för Melle-killar eller små Savannor =) Vi fick rädda prylar lite då och då, men även Melvin var duktig och räddade saker från Savannahs grepp. Bla min mobil vid ett tillfälle. DUKTIGA Melvin !!!

Vid ett tillfälle låg Virre mitt på golvet i hallen och Savannah kröp dit. Hon tog några ärenden runt honom och jag höll lite span. Jag VET ju inte vad han gör om hon kryper på honom, om han studsar därifrån för hastigt så kanske han slår omkull tösen. Men, när hon satte sig nära hans framdel och började klappa/slå på hans huvud bara la han ner huvudet på golvet och njöt av att bli pillad på. Så säker på situationen och så go som bara han kan vara =)

Efter ett tag var det dags för familjen att röra på sig, Savannah började bli trött och deras hundar satt i bilen (Viruz har ju kennelhostan så ingen idé att plocka in dem här). Lugnet tog över lägenheten igen och jag kan bara med ett leende på mina läppar känna att VAD JAG ÄLSKAR MINA DJUR OCH VAD JAG ÄR STOLT ÖVER DEM.
Ingen av dem har ju faktiskt någon direkt erfarenhet av mini-människor men accepterar att de kommer med sitt ibland klumpiga kroppspråk och dundrar på. Det var lite tumult med rop här och där såsom "akta" "nej inte så" och "lugna ner dig nu" men mitt i detta låg grabbarna bara och sov och Fluffan låg och dödade en pälsråtta som Melvin hade hittat någonstans. Efter det dödade hon en tennisboll...!!??!!

När jag skulle slänga mig på soffan och kolla på sista skidskyttet för dagen hittade jag inte mina soffkuddar... 2 stycken hittade jag på Fluffans katt-träd men de andra 2 var... borta. Jodå, jag hittade dem efter en stund, inputtade INUTI Fluffans katt-träd/hus. Jag var även tvungen att befria min soffprydnad, skinn-hunden, som var i säkert förvar i buren som står i vardagsrummet. Där var burdörren stängd och LÅST ordentligt så att hunden inte skulle smita =))))

Jaa, vad säger man. Kennelhosta - ynklig hund - småungar, jag behöver helg nu =))))

Kram kram allihop och en extra kram till Göran, Madde, Melvin och Savannah !


  • Comments(3)//blog.callencos.se/#post128

Äsch då, länge sen...

doggiesPosted by Callencos Sun, January 09, 2011 20:29:47

Jaha, så blev det så där långt mellan uppdateringarna igen... Sorry!

Vad har hänt sen sist då? Ja livet rullar på som vanligt, Virre simmar sina 2 gånger per vecka och han simmar på jättebra. Han kör numera 10 minuter vanligt, 10 minuter med jetstream och så 10 minuter vanligt som avslut. Funkar kanon!
Vad jag har upptäckt nu i vinter är att Virre vid ca -10 grader och kallare blir för kall om metallplattan i benet. När det blir så pass kallt så vill han inte stödja på benet så jag har nu fått tips om att klippa av en strumpa och dra på honom (med hälen över knät så blir det hyfsat bra passform). Men... nu är det ju plusgrader och töväder så vi behöver inte prova... smiley

Kring jul hände något läskigt. På juldagen försvann en liten Aussie-valp, tiken Rusa, från sin hundvakt vid middagsrastning. Hon drog som en avlöning och kunde inte springas ikapp och paniken var ett faktum. Matten befann sig i Frankrike och kunde inte hjälpa till. Ryktet gick och Mini-Madde ringde mig och berättade om Rusa. Kunde vi åka och hjälpa till? Jamen SJÄLVKLART. Herregu' tänk om man själv satt i samma situation. Man blir ju plötsligt beroende av medmänniskor och vad gör man inte för att hjälpa till?
Så, Mini och jag drog iväg till Tyresö för att leta rätt på Rusa. Tyvärr gick vi i ca 1,5 timmar utan att se en skymt av henne och i kylan (och pulsandet i knäljup snö i skogen) så sa mina knän upp sig och vi var tvugna att ge upp. Vi åkte hem tomhänta.
Dagen efter vaknade jag av ett sms som sa att Rusa hade hittats. Jisses, mina armar fick full ståpäls och jag kände mig så lycklig och lättad. Undrar jag hur matte och hundvakten kände sig...?
Efter detta kom det en inbjudan till tack-middag, eller Tack-os middagsmiley för oss som försökt att hjälpa till. Vilket himla gulligt initiativ! Igår var det dags och jag & Mini drog till Skarpnäck där Rusa bor och satt och pratade och åt & drack gott hela kvällen. Grabbarna fick ha FF hemma så tyvärr blev det hemgång alldeles för tidigt. Men drygt 4 timmar hos nya vänner var himla trevligt och jag ser fram emot att få lära känna dem ännu bättre framöver. Rusa, som jag aldrig träffat förut, var en helt underbar liten valp. Alldeles underbart glad och lycklig och med en härlig valpmage att gosa med.

På nyårsafton stack Madde, jag och hundarna iväg till Flatenbadets parkering för att träffa lite Belgarfolk och andra kloka hundägare. Åza som hade samlat oss ville ha lite vinterlekar och träna på att ha "kennel-läger". Det var så himla lattjo och man hoppas ju kunna få delta på hennes kennel-läger framöver även om man inte skaffar sig en Maya-valp... *håller tummarna*.
Vi började med att dra lott, alla fick dra en tuggpinne med lottnummer på. Jag & Virre drog 3 och Mini och Ila drog 4. Så tyvärr fotade jag inte Ila så mycket då jag var tvungen att gå undan med Virre, och Madde fotade inte Virre eftersom hon var tvungen att hålla sig en bit ifrån (Virre är ju galen i Ila). Men vad vi gjorde var i alla fall uppletande. Tjoho, det har vi ALDRIG testat så detta skulle ju bli spännande. Det fanns 9 (senare 10) föremål i en uppförsbacke i skogen med myyyycket snö. Så var det en stig som vi förare fick vara på, men vi var tvugna att hålla oss mellan två markeringar. Vi fick peppa hunden så mycket vi ville, tjoa och skrika.
Jag förväntade mig inte att få in någonting så döm om min förvåning när Virre faktiskt fick med sig 4 föremål in till stigen på sina 5 minuter. Jag var så jäkla stolt över honom! Som belöning skulle han få en massa godis, men han tog en egen belöning och sprang och hånglade med Ila i stället =)

Som andra moment var det sök av figurant (Åza's döttrar ställde upp massor hela dagen och var dessutom figgar på söket). Jojo, sök har ju Viruz gjort förut med pop-övningar... för typ 3,5-4 år sedan smiley. Men såklart ställde vi upp och testade. Han hittade båda sina figgar utan pop men jag fick gå med honom ut lite för att peppa honom att leta. När han väl hittade dem så såg det ut som en liten glödlampa tändes och han satte sig direkt hos figgen för att få godis (vilket de inte hade men det hade ju jag hehe).
Han behövde 1:50 min på sig för att hitta båda figgarna, vinnaren behövde... 0:20 minsmiley

Efter detta var det dags för fika och vi hade med oss te, saft, glögg, bulle och kakor. Gott gott! Det blev prisutdelning och vi hade det toppenmysigt.
Länk till mina bilder i snön finns HÄR.

Åza försökte fota Virre på uppletandet men dels är det ju svårt att fota svarta hundar på vintern och dels så citat: "Han springer ju som han har smiley efter sig ha ha"
Men ett par bilder blev det i alla fall.

Nyårsnatten gick utan problem hemma hos oss. Mamma kom över för middag, skitsnack och skumpa (rosa skumpa som vi fått av Åza som tack för hjälpen med Maya-parningen) och kvällens bomber sköts runt omkring utan att hundarna bekymrade sig. Mina grabbar var ute vid 22-tiden och kissade utan reaktioner. När klockan slog 12 så gick Pascha in i badrummet och "hämtade energi" ett par gånger. Han var kvar i 4-5 sekunder och kom sedan ut igen. Inget mer än så, han litar helt och fullt på Virre (hmmm, varför litar han inte på mig då hahahaha, jag som är så stabil). När klockan hade passerat 12 så ville Virre UUUUUT. Han skulle minsann kissa. När jag väl släppte ut honom så skulle han först inte alls kissa utan LEKA. Men så gick han och pinkade till slut, helt döv för kriget utanför.
Drottning Fluffan reagerade inte speciellt heller. Hon tycker att de visslande pjäserna är lite väl läbbiga men jag såg ingen stress på henne under natten.

Lite mer lydnad har vi tränat tillsammas med Madde och även hemma. Några tävlingar i 1:an har vi planerat framöver i vår, hur ska detta gå????? Jag blir äckel-nervös bara av att tänka tanken.
Vi har passat på att träna platsliggning i soffan (huvud ner i backen) och även lite sittande. Det har gått bra, vi behöver bara träna massa platsliggningar med andra jyckar också.

Fler planer framöver?
Jo, jag väntar på att Bissie ska börja löpa. Hon bör sätta igång under januari (förra löpet startade 22 juli) och då parar jag henne med Viruzet. Sedan blir det en hektisk vår/försommar med första valparna på Callencos. Är riktigt spänd på detta och det ska bli så kul att få följa en egen kull. Virre är dock inte alls enig, han vill bara göra valpar men förstår inte varför vi måste ha dem hemma??? WHYYYYY ??!! Nåja, det ska nog gå bra!

Nä, nu ska jag ut och skotta bort lite till av all tö-snö ute på altanen. Sedan blir det kvällsrastning och plums i säng. Imorrn är det dags för jobb igen, nu en HEL vecka. Hur ska det gå? smiley

  • Comments(4)//blog.callencos.se/#post126

testing...

doggiesPosted by Callencos Thu, October 21, 2010 22:09:09
Testar om det går att blogga från mobilen, det verkar FUNGERA!

  • Comments(0)//blog.callencos.se/#post121

VM-guld för large-laget i agility

doggiesPosted by Callencos Tue, October 05, 2010 13:47:05
Hej hallå allihop !

Så har jag då varit iväg på årets upplaga av Agility-VM, som vanligt en helt fantastisk upplevelse !!!
I år hade vi redan bokat lägenhet bredvid Elmertoft's för att kunna umgås ordentligt, nya på resan var Sara och Madde och det var kanonkul att få uppleva VM tillsammans med dem.
När vi kom fram på torsdagskvällen runt 20 så visade det sig att det hade strulat ordentligt med våra bokningar av lägenheter. Vi skulle ha 2 sovrum var med dubbelsäng, plus 2 bäddmöjligheter i vardagsrummet. Vår lägenhet var dock inte bokad (!!!) så Göran, vuxen-Madde och Sara bråkade runt lite och till slut så löste det sig med att vi fick en 3-sovrumslägenhet i stället. Tur det för danska Yvonna som vi hade lovat att bo hos oss, hon fick en riktig säng i stället för bäddsoffa =)
Så, i ena lägenheten bodde Göran & Madde, Lena & Klara och så även en Israel som kommit dit utan boende fixat. I vår lya bodde jag & mamma, Mini-Madde & Sara och så Yvonna. Det blev riktigt bra till slut med boendet.

På fredagen så körde bara lag sina lopp, small och medium bara i hopp men large både hopp och agility. De slutade som................... GULDMEDALJÖRER !!!!!
Gissa om vi skrek oss hesa =), tjejerna låg 2:a efter hopploppet (Jenny Damm & Ina, Malin Elfström & Swift och Åsa Gunnarsson & Cadi) och lyckades köra även nollat i agilityloppet. Med facit i hand efter lördagens finallopp i lag så var våra large-tjejer ENDA NOLLADE laget totalt av både large, medium och small !!! Det ni =)
Även Mediumlaget nollade alla i hoppklassen och gjorde så pass bra ifrån sig totalt att de slutade på en hedrande 4:e plats i finalen. Small diskade ut sig redan i hopploppen så lördagens agilitylopp blev lite "utom tävlan".

Individuellt var det lite gott och blandat bland de Svenska ekipagen, men JÄÄÄÄKLIGT kul att se dem. Vad som var GRYMT kul och FANTASTISKT roligt var att guldmedaljörerna från både medium och large 2009 slog till och tog guld även nu 2010. Hur kaxigt är inte det? Komma igenom respektive landslagsuttagning 2 år i rad och DESSUTOM ta guld 2 år i rad??? Helt otroligt !

Efter alla loppen var klara på söndagen så mötte vi upp Rudolf Obermayer (kennel vom Philippshof) och Helmut Runschke för att få titta på och träffa Giacomo vom Philippshof, den hanen som jag siktar på om/när jag tar kull nummer 2 på Bissie.
Jag blev mycket mycket nöjd, han är jättesnygg, väldigt trevlig, pigg och glad, social och han jobbas med (eller jobbades med av sin matte som tyvärr hastigt gick bort tidigare i år). Kanonläcker var han i alla fall och jag var så tacksam att husse Helmut ville visa upp honom. Jag har förstått att han själv inte är ett dugg intresserad av hunderiet som sådant utan det var matte som stod för det. Så uppfödaren Rudolf är så tacksam att han ändå behåller hunden och går med på att visa upp honom då och då och låta honom para om någon intressant tik är aktuell.

Efter detta tog Rudolf oss med hem till sin fru, Helga. Vi åt ute på restaurang och hade jättetrevligt. Jag och Mini-Madde tog Wienerschnitzel och mamma tog grillat kalvhjärta som även vi smakade på. Jag tyckte att det var mycket gott även det.

Efter fika hemmavid och mycket prat så gick vi till slut och la oss. Upp igen till frukost klockan 9 och efter det åkte jag, Mini-Madde, mamma och Rudolf iväg till München för att bevista "October fest" som i år firade 200-årsjubileum. Vi hade alla hört talas om den men INGEN av oss hade fattat hur stort det var? Jag skulle gissa på att festivalytan var minst 3 gånger så stor som Gröna Lunds yta, med åkattraktioner och mat-tält precis ÖVERALLT. Fullt med häst&vagn-ekipage som drog runt tunnor med öl, alla klädda i just deras bryggeri's färger och utstyrsel. Fantastiskt vackra och jag måste säga att jag är STOLT över mig själv som fotades tillsammans med hästarna och till och med klappade på dem. Med hjärtat i halsgropen men jag GJORDE DET !!!
Vi kunde även titta på lite hästuppvisningar, dels uppvisning av vissa raser och dels uppvisning av olika redskap man använde förr. Vi gick även in i stallarna för att kolla men jag höll mig på behörigt avstånd eftersom många av hästarna bara stod i öppna spiltor, jag klarar inte riktigt av det...
Rudolf, mamma och Mini-Madde var kaxiga nog att åka några varv med pariserhjulet, bara att titta upp på det fick mig vimmelkantig så jag stannade på marken. Skönt =)

När vi hade varit där i kanske 5 timmar så åkte vi hem till Helga igen. Vi fikade lite och vips var tiden dags att åka till flyget. Så himla tråkigt och jag saknade huset och familjen redan när vi stod vid gate'n...

Jag har på denna resa fått träffa Giacomo 4,5 år som jag skrev ovan, och jag har träffat hans mamma Aurinko, 12 år, och även en halvbror (samma mamma) som heter Fellini, 8 år. Mycket trevliga hundar allihop och jag träffade även en till 12-årig tik som hette Eclipse, lika trevlig hon.

Många nya agility-personer har jag också träffat, tex Klara Elisson, plus återbekantat mig med lite folk från Paschas tävlingstid såsom tex Lena Dyrsmeds. Det har varit helt kanon och det enda negativa med hela resan är......... att jag fick med mig en jätteförkylning hem. Jag kände mig lite risig i halsen i söndags men vem gör inte det efter att ha skrikit halsen av sig på alla bra ekipage i finalerna. Sedan på måndagen så hade jag mer ont i halsen men jag trodde att det var en reaktion på husets luft i källarplan där vi sov. På flygplatsen började jag dock känna mig lite småsjuk och näsan började rinna. Väl uppe i luften blev jag jätteförkyld och hade supersvårt med trumhinnorna. Vi kom hem vid 12 inatt och när klockan väl ringde i morse för att gå till jobbet så låg jag bara och nös, hostade och led. Så inget jobb för mig idag...
Har släpat mig till mamma för att hämta gossarna (tyckte igår natt att det var klokt at lämna dem hos henne för att kunna åka till jobbet direkt i stället). I veckan eller helgen får jag hem Drottning Fluff också, pappa tyckte jag skulle bli frisk först. Undrar om han är lite extra förtjust i henne =).

Nä, nu ska jag försöka få i mig något ätbart och en mugg te (utan mobiltelefon i, jag tar honung i stället).
Kram kram allihop, hoppas att ni följer med på VM nästa år då det kommer att vara i Frankrike - Lievin 7-9 oktober - klicka för länk till officiella hemsidan.


  • Comments(2)//blog.callencos.se/#post120

2010-09-26 Veterinärkoll efter sommaren och valpplaner 2011

doggiesPosted by Callencos Sun, September 26, 2010 20:23:21
I torsdags hade Virre och jag tid för att kolla upp läget med hans knä efter sommaren och simningen. Som vanligt sprang han in med "flaggan i topp" och in i varje öppet rum tills vi kom rätt. Vi väntade bara i några sekunder så kom Sophie, vår veterinär. Gissa om Viruz blev glad!

Hon ville börja med att se rörelser innan hon skulle börja bända och vrida. Vi både gick och travade för henne och det hon såg var hon MYCKET nöjd med !!!
Vi gick sedan in och skulle kolla mer ingående i lederna, medan hon gjorde det så försökta Virre sätta sig i knät på henne hela tiden, hon satt ju faktiskt på golvet haha. När hon var klar så sa hon "du är så duktig" och fick en rejäl tung-kyss tillbaka. Till och med så djurskötaren fnissade till och utbrast "va gullig han är". Han vet det, svarade jag med glimten i ögat.

Vi pratade lite om simningen och jag skröt om att han minsann simmar 20 minuter nu. Trött blir han, men peppar peppar inte halt. Lite stel ibland men då ökar vi inget gången efter. Jag nämnde att han tyvärr luktar hund nu för tiden (enligt min näsa luktar han pest) eftersom han simmar 2 gånger i veckan, jag som är van att Belgarna aldrig luktar hund alls. Herregu' jag kan ju aldrig skaffa en annan ras, man är så bortskämd. Veterinären replikerade SNABBT att "skulle jag ha en hund som Viruz så skulle inte jag heller byta ras". Gissa om det värmde i mitt hjärta!!!!!
Det är så skönt med Sophie, för hon går att läsa rätt bra i ansiktet och hon LÖS verkligen av glädje efter att ha träffat Virre nu och sett hur bra det går. Jag vet att hon även har pratat med Lisa om det (vår agilitykompis Lisa jobbar ju på Södran), att hon tyckte det kändes så trist när Virre aldrig blev bra.

Nåja, veterinärmässigt är vi ok'ade nu men vi har ju lite kvar på muskelfronten. Vi har bokat in ett besök hos Anna Holmgren 23 oktober, så får vi se om vi kanske kan få tillstånd att så smått låta Viruzet vara lös. Tänkte i så fall "lura" honom genom att träna lydnad utan andra hundar i närheten och så plötsligt får han inse att han är lös. Känns som att scenariot - Viruz lös tillsammans med andra hundar - bara kan sluta på ett sätt. Som Madde (Stolth Elmertoft) sa, han kommer att studsa runt som Tigger i Nalle Puh med stålfjädrar under tassarna. Så målande smiley.

Tror nog att även Pascha önskar att Virre blir friskförklarad snart så att han får en röjar-kompis i skogen igen. Han behöver det.

Snart är det dags för Agility-VM!!! På torsdag drar vi - det ska bli så himla GOTT med glädje från morgon till kväll, säkert gott att äta och dricka och MASSOR AV HÄRLIGT SÄLLSKAP !!! Jag ska även få möjligheten att träffa Giacomo vom Phillipshof, en blivande make till Bissie kanske. Men jag har bestämt att Virruzet får axla manteln på första kullen så parning blir januari/februari. Ska bli riktigt spännande !!!

Nä, nu ska jag göra mig något att äta. Mamma har ringt från Kapellskär och är på väg hem, jag har haft töserna här hemma så hon plockar upp dem på vägen. Sedan blir det nog en rätt tidig kväll, känner mig mör!

Bissie - min blivande stamtik

  • Comments(6)//blog.callencos.se/#post119
Next »